Back to News | Fuchsia MENU IN ENGLISH | INNEHÅLLSMENY PÅ SVENSKA | Home | Fuchsia Pics | Pics My Garden | Fuchsia Links | Fuchsia Cultivation | Heat Fuchsias | Perennial Fuchsias | Fuchsia Species | Fuchsia Tips | Fuchsia Propagation | Winter Care | Fuchsia Q & A | Fuchsia Disorders | The Swedish Fuchsia Society | Fuchsia Addresses | USDA Zones in Europe & USA | WWW Fuchsia Snips | Fuchsia Books | Fuchsia Guest Book | Fuchsia FAQ | Fuchsiana | Garden Links | Celsius & Farenheit




Klicka här för en mer samlad bildmeny för fuchsiaarter


Photo© Dan True
Det vi vanligtvis tänker på, när vi hör talas om fuchsia är hybrider, som människan korsat fram, av de cirka 120 vilda arter som finns. De stora, vackra fuchsiablommor vi känner till eller till och med odlar, finns inte vildväxande någonstans i världen. Vi tänker oftast på den röd-vita Göteborgskan eller den röd-blå Beacon och lätt far också tanken till mormors svala finrumsfönster. Där stod den fascinerande blomman som man kunde, men inte fick, klämma sönder knopparna på.

För enkelhetens skull kommer jag att använda begreppet sort i fortsättningen, och det får då täcka allt från 'sort', 'art', 'variant' till 'hybrid' och 'kultivar' av fuchsia.
Lite ordning på skillnaden mellan arter och hybrider bör man ändå ha tycker jag och enklast är det väl då att se arter som vildväxande och hybrider som odlade. När du kommer hem till någon som har massor med fuchsior ska du fråga : "Hur många sorter har du?" och inte "Hur många arter har du?" för på den första frågan kan du få svaret "250 stycken!" men på den andra frågan kan svaret bli "Inte en enda!" trots att det vimlar av fuchsior framför dina ögon. Visserligen kan det förekomma hybrider vildväxande och arter i odling men regeln är att hybriderna är medvetet framkorsade och skapade av människan. Fuchsior kan/bör alltså inte förökas med frö om man vill behålla just den sort man eftersträvar utan man måste ta sticklingar. Visserligen bildas massor med frukter som innehåller frön men dessa frön ger helt andra sorter än moderplantan och i 999 fall av tusen blir det en sämre sort. Man kan alltså på kul fröså fuchsior men det finns ingen anledning att försöka få fram nya sorter eftersom man har 10 000 sorter att välja bland redan. Håll dig till sticklingsförökning, om inte annat för enkelhetens skull.

Fuchsians ursprung  
(Agneta Westin)

Amerika.

Med några få undantag hör alla fuchsiaarter hemma i Latinamerika, från Mexiko och söderut, och den Västindiska övärlden. De är träd eller buskar och blommorna sitter enstaka eller i klasar och bildas på årsskotten. Barken är flagnande och virket hårt. Den härdigaste arten kommer naturligt nog från södra Chile - Fuchsia magellanica - och som man hör på namnet växer den i närheten av Magellans Sund där klimatet är svalt och fuktigt. Fuchsiorna växer i bergs-skrevor och skogsbryn där jorden är näringsrik och dräneringen god. De växer även på höga höjder, ju närmare ekvatorn desto högre upp, i dimmiga moln-skogar där det är svalt men ljust.

Fuchsior är ätliga och bären har använts sedan urminnes tider. Inkaindianerna kände väl till konsten att jäsa drycker. Det lär finnas hällristningar av fuchsior i Santadalen i Peru, vilket skulle tyda på att fuchsian var en väsentlig del av indianernas tillvaro. Fuchsia boliviana har söta bär, som är milt sömngivande. Den odlades av Inkaindianerna för rituella ändamål och betraktades som helig. Den odlas fortfarande för sina bär i Bolivia och andra tropiska länder.

Man kan härleda ursprungsanvändningen av olika fuchsiaarter från de namn de fick av de spanska erövrarna, till exempel Bläcksäck, en art med svarta bär där saften kan användas till färgning. Andra namn visar på ätligheten, Bergspersika, Liten banan m m, namn de fått för sin likhet med bär och frukter de spanska erövrarna mindes från Europa.

 

Nya Zeeland.

Några få fuchsiaarter (sektion Skinnera ) stammar från Nya Zeeland och en från Tahiti.

F. procumbens är marktäckande och har ovala blad och lustiga, upprättstående blommor utan kronblad, och plommonliknande bär.

Det nyzeeländska trädet F. excorticata kallas Kotokutuku eller Kohutuhutu av maorierna och har goda, mörklila bär, som är populära på torgen där de kallas Konini. Pollenet är intensivt blått och maoriflickorna använde det förr som puder. Den papperslika barken hänger i långa remsor och europeiska invandrare rullade barken som tobak och rökte den. Kärnvirket är knotigt och vridet, mörkt med ljusa strimmor och används till intarsia och andra utsmyckningar. Det är kompakt och hårt, brinner ytterst dåligt, och används därför också till pålar och annat utsatt byggnadsmaterial.

Maorierna brukade balsamera dödade fienders huvuden, så att tatueringar och anletsdrag bevarades. Kotokutukublad ingick i konserveringsmedlet, som också fick huvudena att verka gamla. Handel med preparerade huvuden förbjöds 1831. Därigenom blev de tatuerade skallarna åtråvärda kuriositeter och suget i Europa efter maoritroféer gjorde att "antika" huvuden blev standardartiklar på fartygens godslistor. På vilket sätt (de nya?) offren dött framgår inte klart, men det var en lukrativ näring att lura sjömän att köpa antika skallar...

Agneta Westin



Upp
Back to News | Fuchsia MENU IN ENGLISH | INNEHÅLLSMENY PÅ SVENSKA | Home | Fuchsia Pics | Pics My Garden | Fuchsia Links | Fuchsia Cultivation | Heat Fuchsias | Perennial Fuchsias | Fuchsia Species | Fuchsia Tips | Fuchsia Propagation | Winter Care | Fuchsia Q & A | Fuchsia Disorders | The Swedish Fuchsia Society | Fuchsia Addresses | USDA Zones in Europe & USA | WWW Fuchsia Snips | Fuchsia Books | Fuchsia Guest Book | Fuchsia FAQ | Fuchsiana | Garden Links | Celsius & Farenheit


Intressant i sammanhanget kanske kan vara att veta att fuchsior tillhör ordningen Onagraceae och de är således släkt med vår kända rallarros, dunört, nattljus, godetia och clarkia.

Klicka här för att se bilder på fuchsians släktingar.
Klicka här för att se en världskarta med fuchsians hemländer
Klicka här för en mer samlad bildmeny för fuchsiaarter

Endast de vildväxande fuchsiaarternas namn skrivs med F. (=Fuchsia) framför sig. F.magellanica men man skriver alltså inte "F. Annabel" eller "F. Beacon" eftersom Annabel och Beacon är hybrider. Egentligen skulle det skrivas Fuchsia hybrida X Annabel tror jag, men det blir för långt, så Annabel får räcka. Det är just med dessa hybridnamn som fuchsiorna brukar betecknas.
Det finns cirka 120 vildväxande fuchsior, alltså arter, och de finns bara i Syd- och Mellanamerika (från Mexico till södra Chile), på Tahiti (1 art) och på Nya Zeeland (4 arter). (Se ovan) Få av dessa vilda arter är odlingsvärda annat än som ren kuriosa. Arterna på Nya Zeeland ser inte ut som fuchsior ens.
Från södra Chile kommer dock en vildart som faktisk ser ut som man tror att en fuchsia ska se ut, dvs. den är röd/blå och har både 'kjol och stjärna'. Det är Fuchsia magellanica. Den har blivit förälder till åtskilliga hybrider och den är dessutom synnerligen odlingsvärd både i kruka och som vinterhärdig perenn.

Upp
Åter till innehåll

Ursprungsklimat

Fuchsian härstammar från bla. södra Chile (Magellans sund, därav namnet F. magellanica) och där är klimatet nästan lika blött och kallt som en svenska höst. Magellans Sund i södra Chile ligger ungefär på samma breddgrad som Skåne och Danmark (fast på södra halvklotet). Klimatet lär påminna om norska västkusten och Skottland. Vilda fuchsior växer i skogsbryn och i bergsskrevor där mycket mylla samlas men där också dräneringen är god. Ju närmare ekvatorn man kommer desto högre upp i Andernas berg växer de olika arterna. Endast några få arter kan anses vara tropiska regnskogsväxter. Dimma och fuktiga, kyliga vindar blandat med solglimtar är deras favoritväder och visst låter det som svensk sommar?

Photo © Philip Greenspun


I sin naturliga miljö pollineras fuchsior av kolibri men här i Sverige är det bin, humlor och getingar
som är ute efter nektarn. Fuchsiorna innehåller massor av nektar och det formligen droppar i nacken på en när man försöker lyfta en stor planta. Ofta ser man "söndersparkade" kjolar på fuchsiorna särskilt på de enkla, småblommiga som innehåller speciellt mycket nektar. Det är de tunga humlorna som klamrat sig fast vid kronbladen. Om ståndare och kronblad ligger på marken är det getingar som bitit av dem för att komma åt den söta saften

Fuchsia. magellanica (Chile) är den art som förekommer i odling hos nästan varje fuchsiast.

Fuchsia procumbens från Nya Zeeland, som är krypande och mattbildande med tunn, tunna grenar, nagelstora runda blad, gula och bruna upprättstående blommor med klarblått pollen förekommer också i odling. F. procumbens är den enda fuchsia som är gul.
(Bild med beskrivning på engelska, kan du se här)

Fuchsia corymbiflora (Peru) har stora håriga blad och smala, decimeterlånga röda blommor i stora klasar.

Fuchsia excorticata (Nya Zeeland) är en fuchsia som kan bli ett 10-12 m högt träd med en stamdiameter på 1 m. Den har grön-vinröda blommor.

F. arborescens växer från södra Mexiko till Panama och har syrenliknade ljuslila blommor och blomställningar.
Är så lik F. paniculata att det för vanligt folk inte går att skilja dem från varandra. Bilden kan gälla för båda.
F. paniculata finns bara i centrala Mexiko.

F. encliandra (Mexico) ser ut ungefär som en spretig 'Hemtrevnad' med små röda, rosa eller vita blommor.

F. boliviana och F. boliviana alba växer i Anderna från södra Peru till norra Argentina.





Upp

Back to News | Fuchsia MENU IN ENGLISH | INNEHÅLLSMENY PÅ SVENSKA | Home | Fuchsia Pics | Pics My Garden | Fuchsia Links | Fuchsia Cultivation | Heat Fuchsias | Perennial Fuchsias | Fuchsia Species | Fuchsia Tips | Fuchsia Propagation | Winter Care | Fuchsia Q & A | Fuchsia Disorders | The Swedish Fuchsia Society | Fuchsia Addresses | USDA Zones in Europe & USA | WWW Fuchsia Snips | Fuchsia Books | Fuchsia Guest Book | Fuchsia FAQ | Fuchsiana | Garden Links | Celsius & Farenheit